top of page

Sanningen

Image by Markus Winkler
Fiktiva fakta och lögner

Det har under flera år spridits fiktiva fakta och förvriden statistik av aktivister.​​

Media har sedan presenterat den information aktivisterna skanderat. Rakt av och helt utan källkritik.

Det har bland annat också cirkulerat utvalda delar av LCA-analyser (livscykelanalyser) där man valt att tydligt markera upp och presentera endast delar av dessa. Slutmålet med en LCA-analys är att få till stånd ett slutpoäng (Singel score point) med hjälp av vilket man sedan enkelt kan jämföra miljöpåverkan mellan olika odlingssubstrat. Till exempel kokosfiber, kompost, torv, stenull, träfiber mm.

Mer om detta här nedanför...

Torvmarker och torvproduktion

Det har till och med i Svensk Television påståtts att svensk torv släpper ut lika mycket koldioxid som all svensk biltrafik gör på ett år. Detta påstås samtidigt som man visar bilder på jordsäckar, men fakta är att det påståendet relaterar till det koldioxid som naturligt frigörs på ALL svensk torvmark!

På dessa 6,3 miljoner hektar mark produceras det torv för mat, odling, stallströ, och energi på mindre än 0,5%​

Påståendet att svensk torvproduktion släpper ut lika mycket koldioxid som all svensk biltrafik är alltså lögn, till 99,5%

Diagram av torvarealer i Sverige.jpg
apple tree in a garden.jpg
Påhittad biologi och matematik 

I ett inlägg på Facebook från Återställ våtmarker kan man läsa att torven i Sverige släpper ut 590.000 ton koldioxid. Man jämför detta med inrikesflyget som släpper ut 306.000 ton.

Resonemanget och beräkningen spricker direkt! Man räknar t.ex.  med att torven oxiderar bort (förgasas) så fort den grävts upp, vilket den så klart inte gör. (Tänk att du gräver en grop och planterar ett träd i torvbaserad jord. Om ett år är det bara ett hål med ett dött träd i om det vore så att deras resonemang vore rätt)

Beroende på hur torven använts kan det ta flera decennier innan torven, likt allt annat organiskt, material brutits ner (komposterats) på naturlig väg. Den har då sannolikt på den tiden också varit väldigt miljövänligt substrat jämfört med alla andra långväga importalternativ (se Alternativa substrat) och under tiden också bundit in väldigt mycket nytt kol i något av de ca 450 miljoner träd som årligen planteras ut i våra svenska skogar.

Återställ våtmarkers påstående säger egentligen ingenting annat än att de vet väldig lite om natur, biologi, kompostering, och inte minst torv.

Media

Det som rapporteras av media har under de senaste åren helt varit information som aktivister skanderat. Källkritik och faktagranskning har i princip inte funnits alls i sammanhanget.​

En av dessa är att svenska jordproducenter skulle vara skyldiga till lika stort utsläpp av koldioxid som hela den svenska personbilstrafiken. Detta är helt fel!

All svensk utdikad torvmark läcker koldioxid, det stämmer, men svenska torvproducenter skördar torv på endast 0,5% av all denna areal!

Detta är bara ett exempel på hur svenska jordproducenter svartmålas. Direkta lögner som i exemplet ovan har visats i "Uppdrag Granskning" i svensk television! Ett media man egentligen borde kunna ha fullt förtroende för.

Detta exempel och flera andra har för branschen blivit ett problem då denna desinformation ställt torven i en oförtjänt dålig dager. Allmänheten, politiker och dess tjänstemän har därför på felaktiga grunder bildat sig uppfattningen och tagit beslut som underbyggts av "Fake news" från media vilka skoningslöst och helt utan källkritik bara rakt av rapporterat det som aktivisterna skanderat!

Den svenska torven har därför helt oförtjänt fått ett dåligt rykte, när sanningen egentligen är goda skördar vid odling i torv, extremt låg vatten förbrukning, minimalt näringsbehov och näringsläckage mm. Allt detta i ett rent material som inte riskerar sprida smittor, tungmetaller eller bekämpningsmedelsrester osv...

Läs mer om media, fiktiva fakta och vilseledande artiklar här!

Image by Sivani Bandaru
LCA-analys.png
Livscykelanalyser

I en livscykelanalys är det flera olika ingående parametrar, och samtliga får ett "poäng". Samtliga parametrar räknas sedan ihop till ett "Slutpoäng" och härigenom går det sedan betydligt enklare att jämföra de olika substratens miljöpåverkan.

Här vid presenterade livscykelanalyser är 6 stycken av de 16 parametrar som vanligen ingår i en livcykelanalys. I tabellen har det alltså gallrats bort 10 stycken.

Tabellen här har använts för att ge sken av att torv är ett substrat med hög miljöpåverkan och en kolumn har markerats med en klar gul färg för att lägga all fokus på denna parameter. Om man däremot tittar på respektive produkts slutpoäng "Single score" så ser man att det går lika fint att använda torv som något annat substrat. Skillnaderna är försvinnande små. Förutom för kokos vilket har betydligt större miljöpåverkan!

Aktivister

Aktivisterna har bidragit till en hel del lögner och förvriden statistik vilket felaktigt har bidragit till att torven har fått ett oförtjänt dåligt rykte. Mer om detta under "Aktivisterna"

Skadegörelse - AdobeStock_213182430.jpeg
TorvFakta
bottom of page